onsdag 9 januari 2013

Det dröjde 26 år innan Doris fick kärleken hon förtjänade

Det färggranna omslaget som sticker ut rejält i skivbackarna


1970 fick Doris Svensson enligt egen utsago chansen av EMI att välja vilka hon ville göra en skiva tillsammans med. Skivbolaget hade redan plockat ut jazzmannen Berndt Egerbladh till uppdraget, men förutom honom var det fritt fram att välja vilka musiker hon ville ha med på Did You Give The World Some Love Today, Baby. Jag vet inte hur hon gick till väga, men något säger mig att Egerbladh hade mer än ett finger med i spelet. Trummisen Janne Carlsson, senare känd som Loffe hos hela svenska folket, är grundstenen i kompet. Han och Doris make och bassist Lukas Lindholm svänger helt underbart ihop. Det är dock mestadels Berndt Egerbladh som är skyldig till att skivan blev så bra. Hans arrangemang och låtar, som i många fall skrevs tillsammans med Francis Cowan och Pamela Gray, är av högsta klass. Sedan har vi självfallet Doris också, utan henne hade det här inte blivit vad det blev. Hennes stämma är spröd, men med ett sjuhelsikes riv i. En sångerska som låter väldigt osvensk. Tydligt influerad av sångerskor som exempelvis Dusty Springfield, Petula Clark och Lulu.

Redan när gruppen spelade ihop för första gången funkade dem så bra ihop att Egerbladh var övertygad om att plattan skulle bli riktigt bra och väldigt enkel att spela in. Hela skivan är inspelad under endast fyra dagar. Resultatet är bitvis fantastiskt och bitvis väldigt bra, det som är fantastiskt är helt makalöst bra. Titelspåret som startar skivan är en småfunkig popdänga som när den kom med största sannolikhet saknade motstycke i Sveriges musikvärld. Skivan blandar genrer som pop, jazz, soul och country, men på ett så mjukt och självklart sätt att det aldrig blir påfrestande. Det känns hela tiden så naturligt.

Titellåten var enda singeln som släpptes från plattan


Skivan fick ganska många fina recensioner när den kom 1970, men vad hjälpte det när ingen köpte den. Den sålde inte mycket mer än i 1000 exemplar, en blygsam summa nu som då. Hon turnerade med Made In Sweden en kort sväng innan hon gav upp och flyttade hem till Göteborg. Skivan var en flopp och det insåg Doris. Did You Give The World Some Love Today, Baby blev grammisnominerad för "Årets bästa LP" men Doris blev utan pris. Under 1970-talet var hon med i Göteborgsbaserade bandet 031, men utan några större framgångar och enligt rykten har hon sedan dess jobbat som undersköterska i Göteborg. Det har diskuterats väldigt mycket kring varför inte skivan nådde en större publik. Det går inte att säga att så och så var det, men det måste varit en rätt svår skiva att sälja in. Berndt Egerbladh var en jazzmusiker, Janne Carlsson spelade psykedelisk jazzrock i Hansson & Karlsson och Doris Svensson var i början av 70-talet mest känd som en Svensktoppssångerska med relativt få listframgångar. I dagens relativt öppna musikklimat är det lätt att glömma hur det var på den tiden. Berndt Egerbladh sa det bäst själv när han hävdade att det var svårt att sälja in en artist som Doris hos en publik som inte kunde klappa i takt till musiken och som var uppfödda på mellanmjölk och hambo.

En av relativt få bilder på Doris från tiden då det begav sig


Det var väldigt tyst om Doris Svensson i musiksvängen och hennes liv gick vidare. I början av 90-talet så sålde eller bytte DJn Mad Mats från Sverige bort ett exemplar av skivan. Butiken i London där skivan hamnade besöktes dagligen av gräddan av DJs och skivans nya ägare började spela låten "You Never Come Closer" på diverse klubbar i staden och efterfrågan ökade lavinartat. Låten har sedan dess samplats och gjorts covers på vid flertalet tillfällen. 1996 släpptes skivan på nytt av brittiska bolaget Mr Bongo eftersom originalplattan var extremt svår att hitta. Jag kom först i kontakt med skivan genom en artikel i tidningen Pop januari 1996 och därefter köpte jag samlingen Blue Juice från skivbolaget Blue Note där låten "You Never Come Closer" var med. Inte långt därefter hittade jag en originalpress av skivan på en skivbörs i Skövde. Det är nästan så jag skäms att jag stod och tvekade om skivan i fråga var värd de 150 kronor som säljaren begärde. Jag köpte i alla fall skivan till slut. Under åren har skivan sålts från allt från 1500 kronor upp till 10 000 kronor. Den breda massan av musikintresserade i Sverige fick upp ögonen för skivan genom ett inslag i Musikbyrån under tidigt 2000-tal.

Den relativt nya berömmelsen har inte ändrat Doris Svenssons liv nämnvärt. Hon heter inte Svensson i efternamn längre, nu lystrar hon i stället till Olsson. Annars är det mesta sig likt. Skivan återsläpptes på vinyl på World Record Day i april 2011 och då signerade hon den och pratade med fansen som hade samlats i skivaffären Bengans i Göteborg. Tyvärr var jag mitt uppe i en flytt och väldigt förkyld då så jag var aldrig där. Hon tackade nej till en turné som säkerligen hade tagit henne jorden runt för några år sedan, anledningen var att rösten inte längre låter lika bra. Nu som då vill inte Doris göra något halvbra, det är skivan Did You Give The World Some Love Today det stora beviset på. En svensk, om än omvärderad, klassiker.

Varken titelspåret eller "You Never Come Closer" gick att länka från youtube, 
så ni får hålla till godo med låten "Beatmaker". Även den en favorit


Berndt Egerbladhs originalversion av låten "Beatmaker" kom på skiva redan 1968


http://www.youtube.com/watch?v=3mOZg4NP_O0
Av någon anledning hittades inte länken till reportaget från Musikbyrån av Blogger, men klistra in youtubelänken ovan i din webbläsare så kan du njuta av 20-minuter av Doris och Gimmicks med flera.


Hela plattan kan ni lyssna på här: Doris – Did You Give The World Some Love Today, Baby?
Det går även att lyssna på skivan med bonusspår, men jag föredrar versionen som den släpptes 1970.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar